Max edited section_Kapitel_3_Nuclear_properties__.tex  over 8 years ago

Commit id: f927b2708dde598e1c8e3de0adc877b0a2c11019

deletions | additions      

       

\section{Kapitel 3, Nuclear properties}  \begin{enumerate}  \item \textit{Om \textbf{\textit{Om  man vill fullständigt beskriva alla interaktioner mellan nukleonerna i en A=50 kärna skulle det behövas 50! termer vilket givetvis inte går att göra. För att förenkla ansätter man ett antal statiska och dynamiska parametrar hos kärnan som är lätta att beskriva, t ex elektrisk laddning. Vilka ytterligare statiska parametrar kan man ange?}\\ ange?}}\\  \item \textit{Varken \textbf{\textit{Varken  en atom eller en atomkärna har en exakt definerad storlek. Vad beror det på?}\\ på?}}\\  \item \textit{Vilka \textbf{\textit{Vilka  två (tre) parametrar beskriver man en kärnas storlek med?}\\ med?}}\\  \item \textit{Varför \textbf{\textit{Varför  kan två olika mätmetoder på samma kärna ge olika svar på dess storlek?}\\ storlek?}}\\  \item \textit{Förklara \textbf{\textit{Förklara  hur man kan mäta en kärnas storlek med elektronspridning. Vad visar figur 3.1 och jämför med figur 3.2.}\\ 3.2.}}\\  \item \textit{Följ \textbf{\textit{Följ  härledningen (3.1) och framåt som visar hur man kvantitativt kan få fram kärnors laddningsfördelning, figur 3.4. Förklara hur formel (3.3) beskriver potentiella energin dV.}\\ dV.}}\\  \item \textit{Kommentera \textbf{\textit{Kommentera  de slutsatser man kan dra av resultaten i figur 3.4. Lägg också märke till att ”skinn-parametern” t är tämligen oberoende av kärnans storlek.}\\ storlek.}}\\  \item \textit{(*) \textbf{\textit{(*)  Om man även använder metoderna isotopskift och spegelkärnor för att bestämma kärnans storlek, vilket uttryck kommer man fram till och parametervärdet? (*)}\\ (*)}}\\  \item \textit{Beskriv \textbf{\textit{Beskriv  kortfattat hur man kan mäta en kärnas massfördelning (både elektriskt laddade protoner och neutrala neutroner) med alfapartikelspridning. Vad får man för resultat, jämför med mätning av elektriska laddningsfördelningen ovan. Kommentarer?}\\ Kommentarer?}}\\  \item \textit{Läs \textbf{\textit{Läs  inledningen till avsnitt 3.2 som jämför bindningsenergin hos en elektron i väteatomen, deuteronens bindningsenergi och slutligen tre kvarkars bindning för att forma en nukleon. Kommentera!}\\ Kommentera!}}\\  \item \textit{En \textbf{\textit{En  masspektrometer kan mäta med en precision av 1:106. Hur fungerar den?}\\ den?}}\\  \item \textit{Hur \textbf{\textit{Hur  uppnår man den höga precisionen?}\\ precisionen?}}\\  \item \textit{Hur \textbf{\textit{Hur  kan man bestämma en massa med hjälp av en kärnreaktion?}\\ kärnreaktion?}}\\  \item \textit{Begreppet \textbf{\textit{Begreppet  bindningsenergi är centralt i kärnfysiken, begrunda de två alternativa formuleringarna (3.24) och (3.25).}\\ (3.25).}}\\  \item \textit{Hur \textbf{\textit{Hur  får man fram massdefekt, neutronseparationsenergi Sn respektive protonseparationsenergin Sp?}\\ Sp?}}\\  \item \textit{Studera \textbf{\textit{Studera  kurvan i figur 3.16. Vad kan man utläsa ur den?}\\ den?}}\\  \item \textit{Den \textbf{\textit{Den  semi-empiriska massformeln försöker modellera figur 3.16. Med vilka komponenter byggs den upp?}\\ upp?}}\\  \item \textit{För \textbf{\textit{För  A=konstant uppstår två massparabler, figur 3.18. Vad visar de, vilka typer av sönderfall är möjliga enligt figurerna?}\\ figurerna?}}\\  \item \textit{Hur \textbf{\textit{Hur  sammansätts kärnspinnet I?}\\ I?}}\\  \item \textit{Vad \textbf{\textit{Vad  menas med en kärnas partitet $\pi$?}\\ $\pi$?}}\\  \end{enumerate}