Max edited section_Kapitel_3_Nuclear_properties__.tex  over 8 years ago

Commit id: af5820b82808a7e31d8b37a0355cedbe551bd2bc

deletions | additions      

       

\item \textbf{\textit{Varför kan två olika mätmetoder på samma kärna ge olika svar på dess storlek?}}\\  För att de mäter olika saker... Resultaten skiljer exempelvis mellan om vi mäter Coulombinteraktionen eller starka kärnkraftsinteraktionen.  \item \textbf{\textit{Förklara hur man kan mäta en kärnas storlek med elektronspridning. Vad visar figur 3.1 och jämför med figur 3.2.}}\\  Först producerar du elektroner med $100$MeV-$1$GeV med en accelerator, sedan skjuter du elektronerna på en atomkärna och mäter avböjningsvinkeln. Figur 3.1 visar ett ganska skarpt minima för två lätta kärnor och en viss avböjningsvinkel, detta är ganska likt det vi ser då vi tittar på tvådimensionella diffraktionsmönster. Figur 3.2 visar avböjningen för en tyngre kärna, har ser vi inga tydliga minimum eftersom det är mer oklart var kärnan tar slut.  \item \textbf{\textit{Följ härledningen (3.1) och framåt som visar hur man kvantitativt kan få fram kärnors laddningsfördelning, figur 3.4. Förklara hur formel (3.3) beskriver potentiella energin dV.}}\\  Som i elmagin, potentialen är lika med en liten laddning delat med $4\pi\epsilon_0|\bar{r}-\bar{r}'|$  \item \textbf{\textit{Kommentera de slutsatser man kan dra av resultaten i figur 3.4. Lägg också märke till att ”skinn-parametern” t är tämligen oberoende av kärnans storlek.}}\\  \item \textbf{\textit{(*) Om man även använder metoderna isotopskift och spegelkärnor för att bestämma kärnans storlek, vilket uttryck kommer man fram till och parametervärdet? (*)}}\\  \item \textbf{\textit{Beskriv kortfattat hur man kan mäta en kärnas massfördelning (både elektriskt laddade protoner och neutrala neutroner) med alfapartikelspridning. Vad får man för resultat, jämför med mätning av elektriska laddningsfördelningen ovan. Kommentarer?}}\\