deletions | additions       diff --git a/section_Kapitel_10_Gamma_decay__.tex b/section_Kapitel_10_Gamma_decay__.tex  index 3a82663..cb32f5a 100644  --- a/section_Kapitel_10_Gamma_decay__.tex  +++ b/section_Kapitel_10_Gamma_decay__.tex 
...
\section{Kapitel 10, Gamma decay}  \begin{enumerate}  \item \textit{Vilka är fördelarna med att mäta gammastrålning (jämfört med α $\alpha$  och β) $\beta$)  om man vill studera kärnors struktur?}\\ Om man använder alfa- eller betastrålning så lämnar man ofta kärnan i ett exciterat tillstånd spom sedan återgår till grundtillståndet och skickar iväg gammakvantan. Dessa kvantan har hög energi och kort våglängd och kan mätas med kärnspektroskopi.  \item \textit{Vilken typ av omvandling i en kärna leder till gammastrålning och vad får den för energi?}\\  Rörelsemängden bevaras så en del av rörelseenergin överförs till den utsända fotonen.  \item \textit{Beskriv processen för inre konversion och vilken energi som frigörs! Jämför med lab KF3, $\beta$-spektroskopi och användningen av inre-konversionselektroner för tjockleksbestämning!}\\  Inre omvandling eller inre konversion är ett fysikaliskt fenomen som kan uppträda i samband med att en exiterad atomkärna övergår till ett lägre energitillstånd. Den frigjorda energin avges därvid vanligen som gammastrålning, men det förekommer också att energin istället används för att frigöra en elektron ur atomens elektronskal. Den fria elektronens rörelseenergi blir då skillnaden mellan den energi som kärnan gör sig av med och den energi som erfordras för att frigöra elektronen.  \end{enumerate}