deletions | additions       diff --git a/section_Kapitel_3_Nuclear_properties__.tex b/section_Kapitel_3_Nuclear_properties__.tex  index c57a618..f3173b5 100644  --- a/section_Kapitel_3_Nuclear_properties__.tex  +++ b/section_Kapitel_3_Nuclear_properties__.tex 
...
\item Protonseparationsenergin: $S_p=B(^A_ZX_N)-B(^{A-1}_{Z-1}X_{N})=\left[ m(^{A-1}_{Z-1}X_{N})-m(^A_ZX_N)+m(^1H)\right]c^2$  \end{itemize}  \item \textbf{\textit{Studera kurvan i figur 3.16. Vad kan man utläsa ur den?}}\\  Man kan utläsa bindningsenergin per nucleon. Man ser att kurvan är relativt konstant förutom för de lättaste atomerna. Vi ser också att kurvan peakar på $A=60$, där är nukleonerna som starkast bundna. Vi kan alltså frigöra energi genom att, för $A<60$, lägga ihop lättare kärnor till tyngre eller, för $A>60$, bryta upp kärnan i lättare kärnor.  \item \textbf{\textit{Den semi-empiriska massformeln försöker modellera figur 3.16. Med vilka komponenter byggs den upp?}}\\  blabla  \begin{itemize}  \item Volym: $a_v$  \item Yta: $a_s$  \item $a_c$  \item Symmetri: $a_{sym}$  \item $\delta$  \end{itemize}  \item \textbf{\textit{För A=konstant $A=$konstant  uppstår två massparabler, figur 3.18. Vad visar de, vilka typer av sönderfall är möjliga enligt figurerna?}}\\ För $A=125$ ser vi att energiskillnaden ökar mellan närliggande isotoper då vi rör oss från den stabila grejen i energiminimat.  \item \textbf{\textit{Hur sammansätts kärnspinnet I?}}\\  Man adderar spinnen för varje nukleon helt enkelt.  \item \textbf{\textit{Vad menas med en kärnas partitet $\pi$?}}\\  Kärnans paritet kan antingen vara + (jämn) eller - (udda). "Parity involves a transformation that changes the algebraic sign of the coordinate system. Parity is an important idea in quantum mechanics because the wavefunctions which represent particles can behave in different ways upon transformation of the coordinate system which describes them." http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/quantum/parity.html  \end{enumerate}